{"id":1118253,"date":"2020-10-20T06:30:26","date_gmt":"2020-10-20T04:30:26","guid":{"rendered":"https:\/\/bayn.ddev.site\/?p=1118253"},"modified":"2020-10-21T15:07:34","modified_gmt":"2020-10-21T13:07:34","slug":"sackarin-guide-till-artificiella-sotningsmedel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/baynsolutions.com\/sv\/sackarin-guide-till-artificiella-sotningsmedel\/1118253","title":{"rendered":"Sackarin \u2013 guide till artificiella s\u00f6tningsmedel"},"content":{"rendered":"

I v\u00e5r serie \u201dGuide till artificiella s\u00f6tningsmedel<\/a>\u201d har vi kommit till sackarin<\/em>, vars dramatiska historia kunde passa i en film. Det har under sin l\u00e5nga historia f\u00e5tt uts\u00e5 mycket kritik och var till och med f\u00f6rbjudet p\u00e5 1990-talet. Fr\u00e5gan \u00e4r, finns det n\u00e5gon sanning i president Roosevelts ber\u00f6mda uttalande: \u201dAlla som s\u00e4ger att sackarin \u00e4r farligt \u00e4r idioter!\u201d<\/p>\n

Vad \u00e4r sackarin?<\/h2>\n

Sackarin \u00e4r v\u00e4rldens f\u00f6rsta artificiella s\u00f6tningsmedel. Det b\u00f6rjade s\u00e4ljas i Tyskland \u00e5r 1885 och slog igenom p\u00e5 bred front under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget d\u00e5 bristen p\u00e5 socker var stor.<\/p>\n

Dess systematiska namn \u00e4r 1,1-dioxo-1,2-bensotiazol-3-on. Dess kemiska beteckning \u00e4r: C6H4SO2NHCO. Sackarin har E-nummer: 954.<\/p>\n

Sackarin \u00e4r 500 g\u00e5nger s\u00f6tare \u00e4n socker och anv\u00e4nds ofta i kombination med aspartam eller cyklamat. Det t\u00e5l upphettning och har l\u00e5ng h\u00e5llbarhet. Det anv\u00e4nds ofta i bakelser, sylt, tuggummi och dressing, men \u00e5terfinns ocks\u00e5 i kosmetiska produkter och tandkr\u00e4m. Sackarin \u00e4r dessutom vanligt i mediciner.<\/p>\n

\n
\n

\"\"<\/p><\/div>\n<\/div>\n

Har du haft socker i br\u00f6det?<\/h2>\n

Sackarin uppt\u00e4cks 1879 av Constantin Fahlberg som forskade under ledning av Ira Remsen. Fahlberg skulle komma att bli b\u00e5de rik och ber\u00f6md p\u00e5 sackarin, medan Remsen fick v\u00e4nta l\u00e4nge p\u00e5 sitt erk\u00e4nnande.<\/p>\n

Det hela b\u00f6rjar med att ett amerikanskt f\u00f6retag anklagas f\u00f6r att ha f\u00e4rgat socker brunt (f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e4gre sockerskatt p\u00e5 grund av s\u00e4mre kvalitet). F\u00f6retaget anlitade kemisten Fahlberg som expertvittne. R\u00e4ttsprocessen drog ut p\u00e5 tiden, och Remsen tog in Fahlberg i sitt team.<\/p>\n

\n
\n

Traditionen att slicka i sig kemiska substanser var utbredd f\u00f6rr i tiden, det m\u00e4rker du om du f\u00f6ljer den h\u00e4r artikelserien. Det var helt enkelt s\u00e5 kemister arbetade. \u00c4nda till mitten av 1900-talet var det faktiskt s\u00e5 som modiga apotekare skilde p\u00e5 kinin och stryknin.<\/p><\/div>\n<\/div>\n

En dag n\u00e4r Fahlberg skulle \u00e4ta middag uppt\u00e4ckte han att br\u00f6det smakade s\u00f6tt. Han anklagade sin hush\u00e5llerska f\u00f6r att bakat br\u00f6d med socker. Hush\u00e5llerskan anklagade \u00e5 sin sida Fahlberg f\u00f6r att vara en ogin arbetsgivare. Efter en stunds munhuggande fick Fahlberg ge hush\u00e5llerskan r\u00e4tt, eftersom det inte var br\u00f6det som var s\u00f6tt, utan hans h\u00e4nder. Och inte bara h\u00e4nderna. B\u00e5da hans armar smakade s\u00f6tt! Hur kunde det komma sig?<\/p>\n

Han \u00f6vergav sin middag och rusade tillbaka till laboratoriet d\u00e4r han genast b\u00f6rjade slicka p\u00e5 alla glas och sk\u00e5lar tills han hittade k\u00e4llan till s\u00f6tman.<\/p>\n

Skaffade patent i eget namn<\/h2>\n

Efter att ha testat sitt \u201danhydro-ortho-sulfamin-bensoesyra<\/em>\u201d (senare omd\u00f6pt av Fahlberg till Fahlbergs sackarin<\/em>) p\u00e5 n\u00e5gra kaniner som inte klagade, reste Fahlberg till Tyskland och tog patent p\u00e5 s\u00f6tningsmedlet i sitt eget namn och startade en fabrik \u00e5r 1885.<\/p>\n

Remsen f\u00f6rl\u00e4t aldrig detta svek. Strax f\u00f6re sin d\u00f6d sa han: \u201dJag ville inte ha hans pengar, men jag k\u00e4nde att jag f\u00f6rtj\u00e4nade lite \u00e4ra f\u00f6r uppt\u00e4ckten.\u201d<\/p>\n

\n
\n

Socker tillverkades i Persien f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 600 f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning. Det kom till Europa under den tidiga eller \u201dm\u00f6rka\u201d medeltid (500-talet) men f\u00f6rblev en lyxvara f\u00f6r de allra rikaste \u00e4nda fram till 1800-talet d\u00e5 man b\u00f6rjade odla sockerbetor i Europa. Den f\u00f6rsta fabriken f\u00f6r att tillverka socker startade i Polen \u00e5r 1801 och lade grunden f\u00f6r hela den moderna livsmedelsindustrin.<\/p><\/div>\n<\/div>\n

Fahlberg blev stenrik p\u00e5 sitt sackarin vilket stack i \u00f6gonen p\u00e5 de europeiska sockerbaronerna som s\u00e5g sin egen f\u00f6rs\u00e4ljning dala. \u00c4ven politiker i Tyskland och andra europeiska l\u00e4nder ville h\u00e5lla uppe sockerpriset, eftersom skatten p\u00e5 socker var en stor int\u00e4kt under den h\u00e4r tiden. Man drev igenom flera lagar och begr\u00e4nsningar. Det ledde bland annat till att sackarin enbart fick s\u00e4ljas p\u00e5 apotek (till diabetiker) och att staten skulle best\u00e4mma priset. Det var i praktiken ett f\u00f6rbud f\u00f6r sackarin, och priset p\u00e5 socker steg kraftigt.<\/p>\n

Det ledde till omfattande smuggling av sackarin. Det fanns n\u00e4mligen ett land kvar d\u00e4r det f\u00f6rblev fritt: i det neutrala Schweiz. De hade inte skatt p\u00e5 socker eftersom det skulle missgynna deras chokladtillverkning. D\u00e4rf\u00f6r upplevde de inte sackarin som ett hot som skulle begr\u00e4nsas. Smugglare sm\u00e4lte bland annat ner sackarin i vax och gjorde ljus av dem, som de sedan kunde smuggla \u00f6ver gr\u00e4nsen till s\u00f6tsugna grannar.<\/p>\n

Snart kom f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, och det blev ont om socker. Politikerna som tidigare velat f\u00f6rbjuda sackarin hyllade det nu som en g\u00e5va fr\u00e5n gudarna. Sackarin sl\u00e4pptes \u201dfritt\u201d och upplevde en storhetstid som varade \u00e4nda till slutet av det andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Roosevelt ryter till<\/h2>\n
\"\"
Theodore Roosevelt<\/figcaption><\/figure>\n

I USA spelade president Theodore Roosevelt en viktig roll f\u00f6r sackarinets \u00f6verlevnad. I b\u00f6rjan av 1900-talet v\u00e4xte motst\u00e5ndet mot tillsatser i mat s\u00e5som kokain, opium och cannabis. Kemisten Dr. Harvey W. Wiley drev en kampanj f\u00f6r att skapa lagar mot tillsatser och ville s\u00e4rskilt f\u00f6rbjuda sackarin som han ans\u00e5g vara extra farligt.<\/p>\n

N\u00e4r han kom till president Roosevelt gjorde han misstaget att tala innan han blev tilltalad. Det \u00e4r ingen en smart taktik om man talar med kungar eller presidenter. Roosevelt blev s\u00e5 arg att han till slut skrek: \u201dAlla som s\u00e4ger att sackarin \u00e4r farligt \u00e4r idioter!\u201d<\/p>\n

Redan n\u00e4sta dag satte Roosevelt samman en expertgrupp f\u00f6r att en g\u00e5ng f\u00f6r alla reda ut om sackarin \u00e4r farligt.<\/p>\n

Den som fick leda gruppen och som d\u00e4rmed hade makt att f\u00f6rbjuda sackarin var Remsen, han som inte fick \u00e4ran f\u00f6r dess uppt\u00e4ckt. H\u00e4r hade han en ypperlig chans att h\u00e4mnas p\u00e5 sin gamla kollega Fahlberg.<\/p>\n

Men Remsen stod alltid p\u00e5 vetenskapens sida. Han l\u00e4t inte sina k\u00e4nslor styra. Han gick igenom all forskning som fanns och kom fram till att sackarin var s\u00e4kert. Remsen gamla kollega Fahlberg fick s\u00e4lja sackarin i USA och blev om m\u00f6jligt \u00e4nnu rikare. 1959 slog FDA (Food and Drug Administration) fast att sackarin var s\u00e4kert i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet.<\/p>\n

\u00c4r sackarin s\u00e4kert?<\/h2>\n

\u00c5r 1997 sa Kanadas h\u00e4lsominister till WHO att Kanada skulle f\u00f6rbjuda sackarin eftersom testr\u00e5ttor f\u00e5tt cancer i urinbl\u00e5san. Det ledde bland annat till att Coca-Cola och Pepsi fick se sina lightprodukter bannlysta. Forskningen som h\u00e4lsoministern h\u00e4nvisade till var inte f\u00e4rdig och forskarna tog avst\u00e5nd fr\u00e5n hans uttalande. Nyheten fick dock stor spridning, och \u00e4ven USA best\u00e4mde sig f\u00f6r att f\u00f6rbjuda sackarin tills saken var utredd.<\/p>\n

FDA kunde s\u00e5 sm\u00e5ningom sl\u00e4ppa ett pressmeddelande som visade att m\u00e4nniskor skulle beh\u00f6va dricka 800 flaskor med sackarins\u00f6tad l\u00e4sk varje dag hela livet f\u00f6r att f\u00e5 i sig lika mycket som r\u00e5ttorna i den kanadensiska studien.<\/p>\n

Efter 18 m\u00e5nader sl\u00e4ppte USA sitt f\u00f6rbud, men d\u00e5 var skadan redan skedd. Sackarin fick ett d\u00e5ligt rykte som det inte lyckats skaka av sig.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5verkar sackarin tarmfloran?<\/h2>\n

En israelisk studie som publicerades 2014 i vetenskapstidningen Nature visade studier p\u00e5 r\u00e5ttor att sackarin, sukralos<\/em><\/a> och aspartam<\/em><\/a> kan p\u00e5verka tarmfloran, vilket i sin kan h\u00f6ja niv\u00e5erna av glukos i blodet. Man gjorde samma studie p\u00e5 sju personer. Fyra av dem fick s\u00e4mre glukosk\u00e4nslighet. Det \u00e4r f\u00f6r litet underlag f\u00f6r att dra n\u00e5gra s\u00e4kra slutsatser. Fler studier beh\u00f6vs, s\u00e4ger forskarna. Det \u00e4r forskning v\u00e4rd att h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5.<\/p>\n

Vad har sackarin f\u00f6r ADI?<\/h2>\n

ADI st\u00e5r f\u00f6r acceptabelt dagligt intag och visar en \u00f6vre rekommenderad niv\u00e5 f\u00f6r hur mycket man ska \u00e4ta av ett visst \u00e4mne. ADI f\u00f6r sackarin \u00e4r 5 mg per kilo kroppsvikt. ADI f\u00f6r cyklamat \u00e4r 7 mg. F\u00f6r aspartam \u00e4r det 40 mg.<\/p>\n

F\u00f6rdelar med sackarin<\/h2>\n